Äntligen kan man vara ute.

I går blåste det hårda vindar här i Kasamark, öronen bara fladdrade hit o dit. Var på en kvällsrunda med matte, det var skönt men vad trött man blev.

En liten koll på vad Linn stoppade i munnen, det kan ju komma lite godbitar till oss.

Sedan kan man ju alltid vila litegrann. Sedan kan ju inte jag rå för att alla trodde

jag försvunnit ut någonstans, låg ju bara här för

jag var ju trött.

Men idag har det varit kul att vara ute, hjälpte till i trädgården:

 Nye husse var ute och klippte gräset, det kändes som bäst att hålla sig på sin kant. Mikko ville definitivt inte vara i närheten, men när brummet tystnade så började han skälla och sprang dit. Då sprang jag också dit, men skippade skallet.

Nya Matte grävde i jorden och flyttade några gröna saker, när hon sedan skulle vattna så gick jag därifrån. Så fick jag lite egentid med henne på en promis efter lilla vägen, skulle visst kollas hur jag var i koppel när jag var ensam. Hon blev nöjd i alla fall.

Dags för människornas middag, tror ni vi fick smaka. Nejdå, snåljåparna.

Vi fick minsann hålla tillgodo med torrfoder, fast det måste erkännas att

några godsaker fick vi ändå som efterrätt.

Mikko tycker att Skorpan borde ätit klart nu, för här ska busas.

En härligt solig dag.

Det blev en stunds lek med bollen, Mikko inte lika snabb som Skorpan men inte långt därifrån.

Vi turades om att ha hand om bollen.

Igår kväll låg jag så skönt i lilla soffan och sov, så kom Mikko och la sig bredvid mig och

somnade han också. Vi var helt utpumpade och sov ända

tills människorna hade vett till att gå i säng. Det var så mysigt att vara tillsammans.

Voff från oss till er!